9.30–9.45
Söderköping – ett medeltida maktcentrum
Under decennierna kring 1300 var Söderköping ett maktcentrum av rang, jämbördigt med Stockholm. Här kröntes kungar och drottningar. Här hölls stormöten. Söderköping hade mycket väl kunnat bli rikets huvudstad! Tack vare exceptionella fyndomständigheter har arkeologerna kunnat gräva fram det medeltida Söderköping med en hisnande detaljrikedom.
Medverkande: Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet
Arrangör: Norstedts Förlag
9.5
5–10.10
Egen El som ett sätt att ändra vårt energitänkande
Vi står inför en gigantisk global förändring av vårt energisystem från olja, kol och kärnkraft till förnybara energikällor. Men övergången innebär en mängd utmaningar. Det krävs att vi vanliga konsumenter blir medvetna om energitillgång, priser och förändrar vårt beteende. Idag är energisystemen centraliserade, komplexa och kontrollerade av några få stora aktörer. Men för att vi ska klara av att behålla vår levnadsstandard i en framtid med förnybar el krävs att vi hjälps åt att anpassa vår energikonsumtion till tillgång på sol och vindel. Ett sätt att skapa medvetnakonsumenter är att producera sin egen el.
Medverkande: Johan Ehrenberg, journalist, författare och Sara Ilstedt, professor produkt och tjänstedesign, KTH
Arrangör: KTH och Egen El
10.20–10.35
Kvinnors liv och drömmar
Sedan den 8 mars i år finns pionjärverket Nordisk kvinnolitteraturhistoria gratis tillgängligt på nätet i en dansk, svensk och engelsk version. Initiativtagarna Lisbeth Larsson och Ebba Witt-Brattström tar oss ut på nätet och visar de många möjligheternas värld som skapats av kvinnliga författare i Norden.
Medverkande: Lisbeth Larsson, professor litteraturvetenskap, Göteborgs universitet och Ebba Witt-Brattström, professor nordisk litteratur, Helsingfors universitet
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond
10.45–11.00
En svensk framgångssaga
1928 är socialdemokraterna i opposition. Deras ordförande Per Albin Hansson lånar det borgerliga uttrycket ”folkhem” och fyller det med visionen om ett nytt välfärdssamhälle utan ”priviligierade eller tillbakasatta”. Yvonne Hirdman berättar om åren då den svenska arbetarrörelsen blev starkast i världen, då livslängden, semesterdagarna och lönerna bara ökade. Den sjunde delen av Norstedts Sveriges historia spänner över åren 1920-1965.
Medverkande: Yvonne Hirdman, professor i samtidshistoria, Södertörns högskola och professor i historia, Stockholms universitet
Arrangör: Norstedts Förlag
11.10–11.25
Mångfald för svensk innovationsförmåga
Jämställdhet och mångfald har stor betydelse för Sveriges tillväxt. Hur tar vi tillvara på alla människors idéer och skaparkraft på arbetsplatser? Hur formar vi ett ledarskap som förmår att lyfta individer och organisationers innovationsförmåga? Hur kan vi höja medvetenheten hos cheferna?
Medverkande: Susanne Andersson, fil. dr i genusvetenskap, Stockholms universitet
Arrangör: VINNOVA
11.35–11.50
Konsten och det nationella 1850–1950
Var Michelangelo egentligen tysk? Idén framfördes omkring 1900 av konsthistoriker som såg germanska principer i hans konst. Också i Sverige var kulturarvet kult och inspirationskälla för nationalkänsla och samtidskonst. Att söka stildrag och system i ett folks konstskapande sågs länge som en uppgift för vetenskapen.
Medverkande: Martin Olin, intendent vid Nationalmuseum, Stockholm och docent i konstvetenskap
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien
12.00–12.15
Extrema vågmästare i Europa
Varför har vissa högerextrema partier spelat en viktig roll medan andra inte påverkar politiken i någon större grad? Ann-Cathrine Jungar och Magnus Linton diskuterar hur de högerextrema partierna har varit med och påverkat Nordens respektive Ungerns utveckling.
Medverkande: Ann-Cathrine Jungar, docent, lektor i statsvetenskap, Södertörns högskola och Magnus Linton, journalist och författare
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond
12.25–12.40
Partnerskap som täckmantel
Kap Verde hyste förhoppningar om ökad arbetsutvandring och ökat bistånd genom partnerskapsavtalet med EU. I verkligheten berör avtalet till största del EU:s önskan att motverka illegal invandring och tvingar Kap Verde till att ta hand om bortkörda flyktingar enligt tredjelandsprincipen.
Medverkande: Lisa Åkesson, forskare, Nordiska Afrikainstitutet och Göteborgs universitet
Arrangör: Nordiska Afrikainstitutet
12.50–13.05
Sjömat är smart mat
Alla vet att fisk är nyttigt och att vi bör äta mer mat från havet. Frågan är vad vi gör om fisken börjar ta slut i alla våra hav? Kan man odla rödspätta och torsk, och går det att odla fisk och skaldjur miljövänligt? Idag odlar vi nästan enbart regnbåge och röding. Frågan är om vi kan odla med mer variation och även marina arter.
Medverkande: Kristina Sundell, professor, Göteborgs universitet
Arrangör: Nationalnyckeln – Artdatabanken (SLU)
13.15–13.30
En färgstark entreprenör som skrev näringslivshistoria
Mannen och idén bakom ICAs start 1917 var Hakon Swenson. Ur hans rika brevväxling, där öppenhjärtliga kommentarer växlar med förmaningar i predikoton, skildrar författaren Björn Edsta ICAs framväxt. Här samtalar han med historikern Fredrik Sandgren om hur konsumentkooperationen inspirerade handlarnas samarbete.
Medverkande: Björn Edsta, författare och Fredrik Sandgren fil. dr, Uppsala universitet
Arrangör: Centrum för Näringslivshistoria
13.40–13.55
En dos stryknin
Om gifter och giftmord i litteraturen
Snövit, Madame Bovary, Pastor Gregorius och Fantomen är några exempel på personer som i litteraturen har drabbats av förgiftning. Framför allt gäller detta förstås offren i hundratals deckare. Olle Matsson berättar om arsenik, cyankalium och stryknin och mer ovanliga gifter som uppfinningsrika författare har nyttjat genom tiderna.
Medverkande: Olle Matsson, professor i kemi
Arrangör: Uppsala universitet
14.05–14.20
Sverige – Riket med mer än 20 språk
Det Svenska Riket var på 1600-talet en mångspråkig stat, där det talades mer än 20 språk. Här berättas om vilka. I en tid som vår, präglad av etniska konflikter och föreställningar om homogena nationer, är det intressant att se hur mångspråkigheten då var en självklarhet – något som kanske kan belysa vår samtid.
Medverkande: Bo Andersson, professor i tyska och
Raimo Raag, professor i finsk-ugriska språk, särskilt estniska, båda Uppsala universitet
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien
14.30–14.45
Metaforer om minne och minnande
Från vaxtavla till databas
Det mänskliga minnet och tänkandet är svårfångade företeelser. De går inte att observera direkt, utan vi måste dra slutsatser genom observationer av olika slag. Detta leder till att metaforer – språkliga bilder – spelar en stor roll i forskning och vardagsförståelse. I våra dagar används termer från datorernas värld om hur vi lagrar och processar information, men hur påverkar dessa metaforer vår syn på minnet?
Medverkande: Roger Säljö, professor, Göteborgs universitet
Arrangör: Vetenskapsrådet
14.55–15.10
Att lita på sin hjärnkänsla
Känslor ses ofta som irrationella och dåliga för förmågan att fatta bra beslut. Men att lita på sin magkänsla är i många lägen en bra strategi, enligt aktuell forskning. Dessutom visar neuropsykologisk forskning att magkänslan egentligen är en hjärnkänsla. Den bygger på samma hjärnsystem som logik och tankar.
Medverkande: Daniel Västfjäll, professor i kognitiv psykologi
Arrangör: Linköpings universitet
15.20–15.50
Den fantastiska barnhjärnan
Hjärnans 100 miljarder nervceller bildas till stor del före födelsen. Det lilla barnets hjärna kan närmast liknas vid en djungel, som måste gallras och organiseras vilket fortgår under hela barndomen. Först vid 20 års ålder mognar hjärnans framlob, den ”exekutiva hjärnan”, där besluten fattas och spontana emotionella impulser kan hämmas.
Medverkande: Hugo Lagercrantz, senior professor och överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus
Arrangör: Hjärnfonden
16.00–16.15
Hjärnkoll på värk och smärta
Förmågan att känna smärta är kopplad till hjärnans belöningssystem och inlärning. Att känna smärta kan vara livsviktigt men också plågsamt – från det lilla gnagande onda i knäet till den stora, paralyserande värken som tar hela människan i besittning och präglar tillvaron dygnet runt. Idag finns en helt ny kunskap och förståelse för hjärnans roll när det gäller smärtproblematik. Med modern teknik kan vi se både vad som händer i hjärnan när det gör ont i kroppen och varför vissa har ondare än andra.
Medverkande: Martin Ingvar, hjärnforskare och professor i integrativ medicin, Karolinska Institutet
Arrangör: Natur & Kultur
16.25–16.40
Blir vi sjuka av inkomstskillnader?
Vår levnadsstandard förbättras men skillnaderna ökar mellan rika och fattiga. Vad betyder detta för vår hälsa? Stämmer tesen i Jämlikhetsanden att vi blir sjuka av inkomstskillnader? Vad säger den senaste forskningen i frågan?
Medverkande: Andreas Bergh, docent och författare samt Therese Nilsson, fil. dr och författare.
Arrangör: Studentlitteratur
16.50–17.20
Äldre genom tiderna
Åldrande och äldrepolitik som en historiker ser det
Birgitta Odén, professor emerita i historia, Lunds universitet har skrivit boken med samma namn. Med sina 91 år är Birgitta Odén ett föredöme inom svensk forskning. Bodil Jönsson och Eva Österberg, bägge professor emerita, samtalar med Vårdalstiftelsens VD om en bok som är före sin tid.
Medverkande: Bodil Jönsson, författare och professor emerita, Eva Österberg, professor emerita och Thorbjörn Larsson, VD Vårdalstiftelsen
Arrangör: Vårdalstiftelsen
17.30–17.45
Författaren som kändis
Måste författare idag sitta i tv:s morgonsoffor eller vara med i Let’s Dance för att kunna sälja sina böcker? Inte nödvändigtvis – men på något sätt måste de delta i det mediala och offentliga livet. Här diskuteras författarens och litteraturens nya roll i dagens kändiskultur.
Medverkande: Torbjörn Forslid och Anders Ohlsson, båda professorer i litteraturvetenskap, Lunds universitet
Arrangör: Lunds universitet
